Vila och stillhet

Jaha, då var det dags för lilla prinsessan att drabbas av vattkoppor. Vi tillbringar dagen i soffan, med film, spel och annat som kan roa i stillhet.

Fasaden är på plats

Hittils har jag bara visat framstegen i vårt hus på insidan, men nu tycker jag att det är dags att ni får se vad som har hänt med rucklet på utsidan. Det börjar mer och mer likna det "palats" vi eftersträvar.

I sommras såg baksidan av huset ut så här:

Fasaden är fruktansvärt sliten och har bara färg på sig fläckvis. Nu har vi tagit bort fasaden och isoleringen ända in till träet. Sedan följde några veckors slit för maken att få ny isolering på plats. Jag och lilla prinsessan hjälpte till med att måla fasaden, så fort det inte regnade. Som tur är har vi snälla grannar, så en stor del av fasaden kunde vi måla i deras garage.

På höstkanten när vi var färdiga, såg rucklet ut så här på baksidan:

Det känns väldigt bra att vi kommer någon vart.

Lekstugan, del 3

Sommaren var osedvanligt dålig. I alla fall om man ska vara utomhus och göra lekstugor och bygga på hus. Större delen av sommaren regnade bort, viket innebar att vi inte hann färdigt lekstugan. Vi hann dock måla den och få in fönstren. Taket och altanen får vi sätta dit till våren. Så nu står stugan och ser ut så här. Fortsättning följer på lekstugan nästa år.

Lekstugan, del två

Att bygga en lekstuga tar mer tid än man tror, speciellt när det regnar hela tiden. Efter att vi satt upp alla väggar på lekstugan fick vi täcka den med presenningar och vänta några dagar. Medan vi väntade målade vi brädorna som ska täcka lekstugan. Anledningen till att vi målade första varvet innan vi satte upp dem är att vi slipper vita glipor när träet torkar i hop och och det är omålat under.

På bilden syns det också att vi fått upp takstolarna. Nästa steg är att sätta in fönstrena, men det får vänta några dagar. Det måste sluta regna och färgen på fönstren måste torka.

Lekstugeprojektet är påbörjat

Efter många om och men kom vi så äntligen igång med att bygga lekstugan. Vi hade funderat fram och tillbaka om vi verkligen skulle lägga ner tiden på att bygga en lösvirkes-lekstuga eller köpa en färdig byggsats. Vi har kollat på otaliga lekstugor i prisklasser från 3 000 upp till 15 000 kronor. Det som slagit oss är att de allra flesta är bygda i för vekt virke. Vi vill att vår lekstuga ska stå i många år. Därför bygger vi en egen. Maken gjorde en ritning i ett kollegieblock och åkte och köpte virke.

Sedan satte vi i gång. Vi började med att gräva ur för lecastenen och lägga grus där de ska stå. Detta för att få luftning under stugan, så att det inte möglar underifrån.

Sedan byggde vi ramen (i tryckimpregnerat virke) som lekstugan ska stå på. På ramen lade vi golvet.

Nästa steg var att bygga ihop väggarna. Det gjorde vi på golvet i grannens garage för att få raka väggar. Väggarna är byggda av virke med dimensionerna 45*95 och är reglade i cc 60. Det vill säga att det är 60 cm mellan varje regel. Det var inte svårt att skruva fast väggarna i golvet, men det var lite trixigt att få alla väggar i lod. Där är det bra att ha hjälp av ett vattenpass.

Fortsättning följer ...

Häcken

Vår gård har blivit sorgligt eftersatt när vi renoverar. Jag tänker att vi ska göra i ordning den ordentligt när vi är färdiga med utsidan på huset. Men jag vill ju samtidigt inte att det ska se ut som en ödetomt där allt växer vilt. Ölandstokshäcken som vi klippte ner i våras, syns knappt bland allt gräs, så den är i stort behov av rensning.

Sagt och gjort. På med Sommar i P1 i lurarna och sätta fart. Efter ett par timmar såg det ut så här. Det är roligt när det syns att man gör något.

Nu är det bara rabatten bakom häcken kvar. Den är full av gräs, smörblommor och förgätmigej som ska bort. Tur det är många dagar kvar på semestern.

En bild säger mer än tusen ord

Vad vore livet utan en bra kamera? Betydligt tråkigare. Jag har fått en ny kamera och det är helt underbart. Nu kan jag fota som jag vill utan att kameran ska vara begränsningen.Bytet från den gamla till den nya kameran känns ungefär som att byta från en Opel Corsa från 1984 till en Ferarri. Man kan lungt påstå att jag är nöjd.

Resten av sommaren kommer att gå åt till att lära sig alla inställningar och finesser. Jag kommer att se hela sommaren genom ett objektiv.