lördag 28 mars 2009

Sommartid, trots allt

Vi går mot ljusare tider trots att det är flera meter snö på tomten. Det är dags att ställa om till sommartid igen. Vi förlorar en timme natten till söndag. Glöm inte att det är fram klockans visare ska vridas. För er som har lätt att glömma detta har jag en liten ramsa jag brukar köra med. På våren ser man FRAM emot sommaren och på hösten ser man TILLBAKA på sommaren.

Engagemanget för en rättvis och miljövänlig värld är stor. I kväll släcker miljontals männsikor världen över lyset i en timme för att kämpa mot global uppvärmning.


Världen förenas i en enkel handling. Jag tänkte bege mig ut på stan och ta en före och en efter bild. Släcker du i kväll?

Väntar ivrigt på dröjande vår

När kommer våren? Här snöar det massor och det verkar inte finnas någon ände på eländet. Jag gillar visserligen snö, men nu längtar jag efter lite sol och barmark. Det sägs ju att klimatförändringarna ska göra att det blir varmare vintrar och mindre snö. Inte här tydligen. Vi verkar gå mot en ny istid.

I dag har lilla prinsessan varit på sitt första barnkalas. Hon tyckte att det var fantastiskt roligt, men var lite fundersam över att hon inte fick öppna några paket. Det löste sig i och för sig fort, för hon fick ju hjälpa till att leka med sakerna sedan.

söndag 22 mars 2009

Bubbelbadet är här

Trots att vi har varit sjuka så händer det lite grejer på badrumsfronten. Vi har fått vårt nya badkar.


Jag längtar tills jag kan krypa ner i det och ligga och bubbla.

Sjukstuga i rucklet

Jag har inte varit magsjuk på säkert 15 år, men i veckan har jag tagit igen det med råge. Hela familjen har varit riktigt riktigt magsjuk. Lilla prinsessan klarade sig bäst och var piggast, men hon fick tillbaka den i slutet av veckan, stackarn. Nu är vi på benen alla tre. Det var riktigt skönt att öppna fönstret och låta vårluften blåsa in i sovrummet och vädra ut all sjuka i går.

söndag 8 mars 2009

En sockerbagare ...

Jag har världens bästa sambo. I morse ställde han sig och bakade kanelbullar. Å det är inte vilka bullar som helst. Utan världens bästa.


Jag känner ingen som bakar lika bra och goda bullar som han. Inte ens farmor...

Lilla prinsessan har börjat gå. Staplande tar hon sig fram. Som mest har hon gått fyra steg själv, men det går fort framåt nu. Man märker att hon vill.

måndag 2 mars 2009

Ett sorgset inlägg

I dag möttes jag av en fruktansvärd nyhet när jag kom till jobbet. En person som jag har jobbat en del med har förlorat sin son. Han blev bara 21 år. Mina tankar går till familjen.